Sakser fra Dagens Nyheter i dag følgende intervju med Arne Næss sr.
Det finnes selvfølgelig problemer i det han sier, f.eks. påstanden
om at naturen uten mennesker er i balanse. Den geologiske historien
viser at det langtfra alltid er tilfellet, men den er nok oftest
mer i balanse enn dagens herjede natur mange steder på kloden er.
Man kan også påpeke at det utvilsomt er litt for lett for en
vellykket professor som aldri har hatt økonomiske problemer å
prise det enkle livet i fattigdom. Likevel har Næss en rekke
poenger som er verd å diskutere.
Karsten Johansen
Pengar och lycka/del 6
Målet är att leva så rikt som möjligt med så lite pengar som
möjligt. En hög materiell standard är inte värd priset om livet i
övrigt är tomt på innehåll. Så är det för många i dagens
industriländer, hävdar den världsberömde 88-årige norske
filosofen Arne Naess i en exlusiv intervju.
"Pengar leder till en
ohygglig press på unga"
Förundrad stod han som
liten och tittade på vuxna -
de hade ju inte //roligt//. Det
han upplevde påverkar fortfarande hela hans
liv. Den 88-årige norske filosofen Arne Naess
har försökt bevara det levande och skapande
barnasinnet.
- Det viktiga för mig är att kunna leka och att
upptäcka de värden som finns i det till synes
"lilla". Lika betydelsefull är insikten att det går
att leva ett rikt liv utan materiell rikedom,
fortsätter han.
Arne Naess intresserade sig tidigt för
semantiska, språkliga, problem. Hans
forskning blev uppmärksammad över hela
världen och läroboken "Empirisk semantik"
används fortfarande på universitet och
högskolor. Under de senaste trettio åren har
han intresserat sig mer och mer för hur
människor förhåller sig till naturen och till sig
själva.
Jorden är i obalans i dag. Ett fåtal rika länder
konsumerar en växande andel av råvaror och
andra resurser, medan de allra fattigaste
länderna blir allt fattigare. Enligt Arne Naess
måste befolkningen i i-länderna sänka sin
materiella standard och han tror att det är
möjligt utan att livskvaliteten äventyras.
Under 1970-talet utvecklade han sina
tankar om ekosofin, som bygger på tanken
om en ekologisk och hållbar livshållning.
Grundtanken är att allt levande hör samman.
Människan kan därför inte isolera sig från den
övriga naturen, hon förenas med alla andra
arter genom ett nätverk av samverkande
processer. Djur och växter har ett
egenvärde, oberoende av om de är till nytta
för människan eller inte; alla arter har därför
rätt att finnas på jorden, husdjur och
försöksdjur har rätt till ett värdigt liv.
Utifrån denna ekologiska grundsyn har Naess
och andra ekosofer utarbetat riktlinjer för den
politiska och ekonomiska
samhällsutvecklingen. Den opåverkade
naturen befinner sig i balans, menar de. Men
rovdriften och miljöförstöringen som är en
följd av industrisamhällets ensidiga inriktning
på vinstmaximering hotar denna jämvikt.
I sitt alternativa samhälle lyfter Arne Naess
i stället fram strävan efter maximal
livskvalitet. Vi måste hushålla med
naturresurserna och satsa på småskalig
teknologi som kan användas i mindre
lokalsamhällen, menar han.
- Det är en utopi att människor i jordens
fattiga länder ska kunna leva på en drägligare
nivå utan att det påverkar den
industraliserade världen. Vi måste sänka vår
standard i Norge, Sverige, övriga Europa, USA
... och lyfta fram andra livsvärden. Annars blir
följderna för miljön på jorden allvarliga.
Han berättar att många företagsledare håller
med om det grundläggande i ekosofernas
resonemang. Men ...
- Jag mötte en direktör från Volvo och han
instämde i mycket av det jag förde fram. Han
kunde till och med acceptera att vi inte
behövde så många privatbilar. Fast skulle vi
ändå köpa en bil vore det ju bra om det blev
en Volvo!
Enligt Arne Naess borde målet vara att leva
så rikt som möjligt med så lite pengar som
möjligt. Han menar att en hög materiell
standard inte är värt priset om livet i övrigt
är tomt på innehåll. Och så är det för många
i dagens industriländer.
- Här är vi alltför fixerade vid pengar. Det
leder till en ohygglig press på ungdomar som
tror att de kan få alla sina behov
tillfredsställda med hjälp av pengar: vänskap,
kärlek, framgång och så vidare. Men dessa
grundläggande mänskliga behov går inte att
köpa på en marknad som styrs av helt andra
värderingar.
- I västvärlden, titta bara hur det är i Norge
och Sverige, har vi fått en vana att spendera
pengar. Och all denna materiella konsumtion
bygger på den falska illusionen att vi blir
lyckliga bara om vi har mycket pengar, på
tanken att lyckan bara går att köpa med
pengar.
Han är övertygad om att mänsklig rikedom går
att uppnå utan materiellt överflöd, men
betonar att han inte är någon antimateralist
som tror på en asketisk lycka.
- God mat är ljuvligt!
I fjol gav han ut boken "Livsfilosofi: Ett
personligt bidrag om känslor och förnuft"
tillsammans med en yngre kollega. Arne Naess
betonar starkt känslornas betydelse för
förnuftiga resonemang. Han menar att vi
bedrar oss om vi inte lyssnar till våra innersta
känslor.
- Känslorna är inte blinda utan avslöjar vad
som ytterst är det viktiga för oss. Det som
ytligt sett kan te sig förnuftigt kan i själva
verket vara oförnuftigt betraktat utifrån våra
allra innersta och djupaste behov och
önskningar.
Arne Naess talar om att hänge sig åt
ögonblicket, om att leva mera i nuet. Han
säger att västerlänningar ofta är på väg från
A till B eller från C till D. Sällan stannar vi på
ett ställe för att se vilka möjligheter som
finns där. Och så tittar vi hela tiden på
klockan.
- När jag möter människor från andra kulturer
är de ofta förbryllade över vilken betydelse
tiden har för oss. Inte den tid vi lever i utan
den tid som kommer nästa timme, i morgon
eller nästa vecka. De förstår inte varför vi
inte lever mer i ögonblicket.
Han kritiserar den västerländska
"rationalietssjukan", det vill säga att allt
måste förklaras in i minsta detalj. Lyssna till
känslorna och intuitionen! utbrister han. De
säger minst lika mycket om vad som är bra
för oss människor, både på individplanet och i
samhället i stort.
Mellan 1939 och 1971 var Arne Naess
professor i filosofi vid Oslo universitet. Han
slutade tolv år innan han behövde.
- Jag ville söka lyckan i nuet och upplevde
att arbetet begränsade mig. Lyckan kommer
inte i morgon, den finns här och nu. Leta
efter den!
Han talar om att "bli situationen". Vi söker
ofta lyckan längre bort än där vi befinner oss,
vi tror att den finns högre upp än där vi är
just nu.
Tidigare kunde sergeanter i norska armén inte
bli löjtnanter, men sedan ändrades
befordringsgången. När sergeanterna "bara"
kunde bli sergeanter var de nöjda med sitt liv
och upplevde sig som lyckliga. När de sedan
fick möjlighet att bli löjtnanter tog det inte
lång tid förrän en stor grupp av dem, det vill
säga alla som inte befordrades, vantrivdes
och upplevde sig som olyckliga.
Men det är lätt att säga för en framgångsrik
filosof som kan styra sin tid och får möta
spännande människor. Han svarar med
följande:
- Människan kan inte alltid vara nöjd med det
hon har. Men om karriären och lyckan bara
mäts i materiella termer så glömmer vi
vardagens glädjeämnen.
Enligt Arne Naess handlar mycket om vilka
attityder och normer som sprids- tillåts
spridas- i ett samhälle.
- I dag kan framgången mätas i dyra bilar,
flotta hus och stora aktieinnehav. Det är
saker som kan mätas i ekonomiska termer.
Men hur är det återigen med glädjen, lyckan
och harmonin? De ryms inte på marknaden
och i den ekonomiska statistiken, men är
egentligen viktigare än en ny bil om livet i
övrigt saknar innehåll.
Han talar om att vara "vällyckad" på ytan,
men olycklig på djupet. Hans bröder
konkurrerade om att bli först med att ha
tjänat en miljon dollar. Det visade sig att de
blev så upptagna av saker som egentligen
inte intresserade dem - men som kunde ge en
bra vinst.
- Att leva är att vara människa.
This archive was generated by hypermail 2b29 : Thu Aug 03 2000 - 10:25:45 MET DST