Ide och ekonomihistoria, del 3,
Gunnar i Aalesund ville ha en introduktion till Sweezy, det haer
foeljande aer ett foersoek till en kort presentation till det som aer
"nytt" hos Sweezy jaemfoert med Marx.
Permanent och staendig depression.
This, in our view, is the essential starting point of any serious
discussion of the present economic situation and the prospects for the
period ahead. Sweezy, sept,1987. The stagnation theory presenteras i
Monthly Review 5/1986 dvs i oktober 1986.
Sweezys foersta bok kom ut 1942, daa Sweezy fortfarande bara var 32
aar. Den heter paa engelska: Theory of Capitalist Development. I den
tar han upp sin teori om staendig depression, som har stora likheter
med Marx teori om tendensen till den fallande profitkvoten.
Sweezy skiljer sig i fraan Marx paa framfoer allt tre saett:
1. att Sweezy aeven tar med den militaera Keynessianismen i sin
analys.Efter kriget visade det sig att: Naer USA boerjade upprusta
1940-41, saa fick ju det en kraftig paaverkan paa ekonomin, och
arbetsloesheten minskade snabbt. Bnp oekade med 93% i USA mellan
1939-45, och arbetsloesheten foell fraan 17,2% till 1,2%. Militaer
upprustning anser Sweezy var en av dom viktigaste faktorerna, som
motverkade staendig depression, fram till i boerjan paa 1970-talet.
Jag menar dock inte att militarism som saadan aer produktiv, utan bara
att den paaverkar ekonomin.
2. Daermed ansluter sig Sweezy till moejligheten (och under vissa
villkor) att man via reformer kan paaverka foerdelningen av samhaellets
oeverskott (eller mervaerde) och paa saa saett styra efterfraagan och
investeringar. Se Sweezy, sept 1987.
3. allmaen fri konkurrens gaeller inte laengre, utan vi befinner oss i
en monopolkapitalistisk period, daer foeretagen kan saetta sina priser
sjaelva.
Sweezy haaller sig annars till Marx analysmetod att det aer maanga
faktorer, som paaverkar profitkvoten, eller tendensen till staendig
depression, och att det alltsaa inte aer fraagan om bara tvaa-tre
faktorer. Kapitalets organiska sammansaettning stiger tex inte hela
tiden, utan under kriser saa gaar ju en del foeretag i konkurs, och det
maaste innebaera att den totala organiska samsaettningen sjunker, aeven
om det aer vissa foeretag som tjaenar paa krisen. Profitkvoten vaexer
saaledes snabbare foer vissa foeretag. Detta ansaag Lenin vara den
utloesande faktorn till foersta vaerldskriget.
Se aeven Kommunistiska manifestet daer Marx/Engels skriver: "And how
does the bourgeoise get over these crises? On the one hand, by enforced
destruction of a mass of productive forces, on the other, by the
conquest of new markets, and by the more thorough exploitation of the
old ones. That is to say, by paving the way for more extensive and
destructive crises, and by deminishing the means whereby crises are
prevented."
Sweezy menar dock att "skapande foerstoerelse" spelar en allt mindre
roll under monopolkapitalismen, eftersom foeretagen kan kompensera
laegre vinster genom att hoeja priserna, paa bekostnad av loenerna,
och paa saa saett hoeja vinsten igen.
En mer omfattande exploatering av marknaden kommer Sweezy in paa naer
han beskriver avregleringen av bankverksamheten och den framvaexande
spekulationsekonomin. Avregleringen blev saaledes ytterligare ett saett
att motverka den kapitalistiska ekonomins tendens till staendig
depression.
Aeven privatiseringen av den offentliga sektorn raeknar Sweezy in bland
hur kapitalet oekar exploteringen.
Marx metod aer enligt min mening att han analyserar, eller planerade
analysera en sak eller faktor i taget, och sedan laegga ihop alla
faktorer foer att faa en helhet.
Ett bra exempel paa detta aer: I Teorier om mervaerdet, 1863 vol 2 sid
459-60 (London 1969), skriver Marx om fem faktorer som tillsammans fick
profitkvoten att oeka under perioden 1797-1813:
a. foerlaengd arbetsdag,
b. nya maskiner,
c. laegre priser paa maskintillverkade varor,
d. laegre priser paa koloniala varor,
e. laegre loener, trots att de nominella loenerna steg.
Dessa tre faktorer kallar Marx foer motverkande faktorer, dvs faktorer
som foerhindrar profitkvoten att falla. Sweezy har saaledes ersatt
Marx profitkvotteori, med sin teori om staendig depression,som tar i
beaktande att kapitalet skapar nya metoder för att motverka fallet i
profitkvoten, tex eftersom Sweezy menar att teorin om den fallande
profitkvoten bara gaellde under 1800-talets konkurrenskapitalism, och
att statens roll under kapitalismen maaste vaegas in ocksaa och att
avregleringen av bankverksamheten "raeddade" kapitalet ytterligare
naagra aar. Folk laanade pengar foer att kunna koepa en laegenhet eller
ny bil. Men laanen skulle ju betalas tillbaka...
Det som Marx planerade att skriva var om statens roll, om
utrikeshandeln, och om vaerldsmarknaden Se Roman Rosdolsky (1977):
Kapitalets tillkomsthistoria, sid 60.
Spekulationsekonomin.
Sweezy menar helt enkelt att antalet fabriker aer tillraeckligt maanga
och att naer kapitalisterna saknar loenande investeringsobjekt inom
varuekonomin, saa har det vaext upp en allt mer omfattande handel med
vaerdepapper (dvs pengar) av olika slag. Samtidigt, naer efterfraagan
sjoenk, satsade flera laender , baade paa lokal och central nivaa paa
upplaaning, dvs paa budgetunderskott foer att uppraetthaalla
efterfraagan. Och allt fler privatpersoner satte sig i skuld. Detta
bidrog till spekulationen i statsobligationer, aktier, futures och
andra vaerdepapper. 1985 var dom totala skulderna i USA tvaa gaanger
hoegre en det aarets BNP.
Ekonomin har saaledes foeraendrats strukturellt fraan att vara en
enbart varuekonomi, saa uppgaar nu vaerdepappershandeln till 60% av
varuekonomin. Det finansiella systemet har boerjat leva ett eget liv.
Detta nya ekonomiska stadium gaar inte heller att foerklara med
traditionell marxistisk ekonomi (Sweezy, april 1987). Marx tes om
P-V-P', gaeller inte eftersom kapialisten hoppar oever V, och saeljer
P-P'. Primtecknet betecknar uppkomsten av ett mervaerde, men aer
foersaeljning av pengar arbete? (P = pengar/kapital och V = varor)
Sammanfattningsvis kan man saega att militaera utgifter,
budgetunderskott, och uppkomsten av vaerdepappershandeln, har motverkat
kapitalismens inneboende tendens till stagnation, men att dessa tre
motverkande faktorer haaller paa att avtar eller ebbar ut, och att
stagnationen tar ny fart foerr eller senare.
Det aer kanske baest att tillaegga haer att Sweezy och hans kompisar
paa Monthly Review ocksaa anvaender sig av denna ekonomiska analys,
naer det gaeller att utvaerdera Keynes och olika former av reformism.
Sweezy laegger sjaelv fram olika foerslag paa foerbaettringar foer
arbetarklassen inom ett kapitalistiskt samhaelle, samtidigt som han
menar att kapitalismens ekonomi har inneboende kriser (baade korta och
laanga kriser) och en inneboende tendens till staendig depression. Saa
om man vill upphaeva kriserna och depressionen, saa maaste man, dvs
arbetarklassen och folket ta makten, foer att omforma samhaellet i en
kommunistisk riktning.
Foer oevrigt saa aer min personliga erfarenhet ifraan
KFML/SKP/Solidaritetspartiet i Sverige, att vaenstern har varit duktiga
och bra paa: 1. att laegga fram program, med foerbaettringar foer
arbetarklassen och folket (detta gaeller aeven Roed Valgalians i
Norge), och 2. bra paa att starta och driva organisationer, som har
tagit upp dessa dagskrav, men man har varit daaliga paa eller haft
bristande kunskaper baade i marxistisk ekonomi, och om de
foeraendringar kapitalismen aer inne i under de senaste 50 aaren.
Engels skrev mot slutet av sitt liv att det var viktigt med ekonomisk
historia, och jag tror att vi kommer att pendla mellan
reformkrav/dagskrav och "vaenster"-sekterism, saa laenge vi inte aer
bra paa ekonomi. Jag tror det aer daerfoer Marx aegnade saa mycken tid
aat den politiska ekonomin. Det var det som var projektilen mot
borgarna.
Integrationen i Europa maaste ocksaa anlyseras med utgaangspunkt ifraan
kapialismens tendens till permanent stagnation. Monopolkapitalet tror
att integrationen ska resultera i upp till 5% tillvaext i
bruttonationalprodukten, medan vi borde saega att integrationen bara
aer ytterligare ett foersoek att hindra kapitalismens stagnation. Ett
foersoek, som kommer att ena arbetarklassen och folket i Vaesteuropas
laender emot monopolkapitalet.
Med haesningar: Paul i Goeteborg 1996-04-29, paul.brosche
mailbox.swipnet.se mitt ordbehandlingsprogram tog inte emot
snabelA/kanelbullen,
Ha en bra dag paa foersta maj!