Till Klassekampen-forum.
Med ett tillaegg, i slutet skrivet idag 19960424)
Ide- och ekonomihistoria.( Med ae, oe och aa )
Slaget vid Culloden mor 16:e april 1746,
varade bara en timme.
Culloden Mor ligger knappt en mil utanf F6r Inverness i norra Skottland.
Det ligger paa ungefaer samma breddgrad som Goeteborg.
Paa ena sidan i detta slag stod skottar fraan hoeglaenderna, med traditio
ner fraan det gamla
stam och klansamh E4llet, paa andra sidan stod engelsmaennen och de skot
tar, som
bejakade den nya (ekonomiska) utvecklingen.
Hoeglandsskottarna slogs med svaerd och traeskoeldar (ungefaer som vi foe
restaeller
oss hur vikingarna slogs), medan engelsmaennen hade gevaer, kanoner och h
aestar.
Det var fortfarande vinter och bara 4 grader kallt naer slaget boerjade.
Avstaandet mellan dom tvaa uppradade styrkorna var 400-500 meter.
Foerst skoet engelsmaennen soender skottarnas sida med kanonerna, sedan f
oersoekte
dom aaterstaaende skottarna springa oever och anfalla med svaerd.
Engelsmaennen foerlorade ett faatal maen, medan skottarna foerlorade ett
par tusen
man. Engelsmaennens moerdande efter den foersta timmen paaminner mycket o
m
hur engelsmaennen agerade gentemot urbefolkningar i andra laender.
Hela detta uppror mot engelsmaennen 1745-46, har ocksaa pressats in i
en historiebeskrivning, att hoeglaenderna stod f F6r det gamla herdesamha
ellet,
kompletterat med
boskapsstoelder, jordbruk, jakt och fiske, medan engelsmaennen stod f F6r
the civil society, handelssamhaellet och den uppaatgaaende kapitalismen.
Under detta uppror befann sig Adam Smith i Oxford, dvs under aaren 1740-4
6,
och laeste filosofi och ekonomi och naturvetenskap,
efter upproret aaterv E4nde han till Skottland.
Han tog staellning foer engelsmaennen.
Avsnittet om Adam Smith har jag tagit ur:
Bjoern Eriksson, Samhaellsvetenskapens uppkomst,1988.
AAren 1762-63 foerelaeste Adam Smith och lade fram sin fyrstadieteori,
inspirerad av Newtons teorimetod, som tog upp hur flera olika faktorer
paaverkar varandra, men d E4r gravitationen, kropparnas dragningskraft pa
a varandra,
var the capital fact eller the great connecting principle.
Smith var aeven paaverkad av den tidens helt nya antropologiska skildring
ar,
av fraemmande folk.
Fyrstadieteorin togs sedan oever Karl Marx, och Marx anvaender sig av den
i
de saa kallade ekonomiskt-filofofiska manuskripten fraan 1844.
Alltsaa Smith 1762-63, och naturligtvis i the Wealth of nations(1776)
1. the age of hunters
2. the age of shepards
3.the age of agriculture
4. the age of commerce
Haer vill jag daa laegga till att det var inte bara foersoerjningssaettet
, som
var viktigt i denna teori utan aeven hur aeganderaetten var.
Det var foerst naer maenniskorna blev fast bosatta och kunde faa ett ekon
omiskt
oeverskott, som den privata aeganderaetten succesivt vaexte fram.
Adam Smith betecknade arbetsfoerdelningen, baade inom Storbrittanien och
mellan laender, som en kaella till vaelstaand,
medan jag menar att vi vad gaeller Karl Marx, att han saag privat aegande
raett
och arbetsfoerdelning, som naagot som maenniskan sjaelvt har skapat, och
som
vi i princip sjaelva kan bestaemma oever.
Marx alternativa foerklaring till Smiths vaelstaandsteori var mervaerdete
orin, som ytterst
foerklarar vem som producerar vaelstaand. Marx teori foerutsaetter en akt
iv och
skapande maenniska, dvs ej ett passivt objekt, som inom naturvetenskapern
a.
Till detta skall laeggas att Marx och Engels nog (trots att man antog en
aktiv och skapande m E4nniska)
var ganska saa paaverkade av
Newtons och Smiths teorimetod. Framfoer allt saa skiljde Marx, Engels, oc
h
Smith ej paa samhaellsvetenskap och naturvetenskap, den diskussionen kom
foerst
med Dilthey, i slutet paa 1800-talet.
Marx och Engels blev aeven paaverkade av Darwins naturvetenskapliga metod
och
synsaett,
och detta kan f F6rklara att Marx foersoekte ge en matematisk tolkning av
Kapitalet, och att Engels foersoekte faa fram en naturdialektik.
Om det nu aer naagon som har haengt med saa har laangt, saa skulle jag vi
lja saega
att delinking (TOLKAT, SOM ARBETSFOERDELNING) aer skapad av maenniskan, o
ch
borde ocksaa kunna upphaevas, liksom den privata aeganderaetten, av
maenniskan.
Paul Brosch E9, Goeteborg 1996 04 06,
paul.brosche@mailbox.swipnet.se
Tillaegg 19960424:
Delinking betyder naturligtvis avskiljande, och att ett land eller en reg
ion
producerar sina egna varor, teknik och kultur. Att man ska klara sig
sjaelv saa laangt som moejligt.
Vad jag kan foertstaa, saa hade Mao den politiska inriktningen, vad
gaeller Kina.
Marx hela teori gaar ju ut paa hur arbetaren ska kontrollera resultatet,
av vad han/hon dagligen producerar. Motsatsen aer naer kapitalet/kapitali
sterna
besaemmer oever produktionsresultatet.
Paul
--1043395584--638262944-830365423:#1
Content-Type: TEXT/PLAIN; CHARSET ISO-8859-1; NAME "sweezy1.txt"
Content-Transfer-Encoding: quoted-printable
Till Klassekampen-forum!
Marxistisk id E9-historia, del 2.(19960424) med ae,oe och aa.
Marxismen aer inget slutet system.
Med det menar jag att marxismen hela tiden har utvecklats.
Marx verkade framfoer allt i London paa 1800-talet,
Lenin skrev i foersta hand om Ryssland fraan 1890 till 1923.
Och Mao verkade i Kina paa 1900-talet.
Foer att nu naemna Gunnars MLM.
Alla dessa tre bedrev sin politiska gaerning i olika laender och
vid olika tidpunkter. Alla tre analyserade sitt eget land och
sin egen samtid. Det dom har skrivit aer praeglat av den verklighet
dom levde i. Och dom drog hela tiden erfarenheter av sin
politiska aktivitet. Marx kallar detta foer reflektion, dvs maenniskans
unika foermaaga att gaa tillbaka i utvecklingen och utvaerdera det som ha
r
haent.
Foer USA:s del skulle jag vilja placera in Paul M Sweezy, som fjaerde nam
n
i MLM-kedjan. Sweezy har vael inte haft raett i allt han har skrivit,
men jag tycker att han aer vael kvalificerad, som en nutida marxist.
Foer Europas och Nordens del, kan vi vael saega att vi aennu inte haft
naagon som aer kvalificerad nog att ingaa i MLM-kedjan.
Daeremot aer vi ett kollektiv, inom vilket vi laer av varandra.
Men nu aer det som saa att det var inte bara MLM som utv E4rderade sina
laender paa sin tid, utan det har laangt efteraat kommit fram mycket mate
rial
om vad som haende i dessa laender, just under den haer tiden.
Vi staar helt enkelt infoer ett nytt historiskt material, som vi maaste
ta staellning till. Detta E4r en del av maenniskans utveckling, vaar foe
rmaaga
att gaa tillbaka i historien och om vi vill: goera nya utvaerderingar.
Det haer aer vad jag kan foerstaa en av stridsfraagorna inom marxismen
allt sedan Marx. Marx ville att hans analyser, skulle vara en vaegledning
i studiet av historien och samhaellet. Senare publicerade HAN SINA
slutsatser, av sina studier.
Marx gick dessutom emot alla enkla formler, som innebar att hela historie
n
kunde foerklarades i en enda teori. Detta skulle ju ha inneburit att vi i
nte
behoevde g F6ra naagra ytterligare analyser.
Slutsatser av detta ovan:
1. Gjenreis MLM! ja, men vi maaste OCKSAA hela tiden utvaerdera historien
och vaara egna erfarenheter.
2.MLM-kedjan tar inte slut. Paul M Sweezy i New York aer en nutida marxis
t,
och marxismen kommer att fortsaetta att utvecklas.
Med haelsningar:
Paul
paul.brosche@mailbox.swipnet.se
--1043395584--638262944-830365423:#1--