Id E9- och ekonomihistoria.
Slaget vid Culloden mor 16:e april 1746,
varade bara en timme.
Culloden Mor ligger knappt en mil utanf F6r Inverness i norra Skottland.
Det ligger paa ungef E4r samma breddgrad som G F6teborg.
Paa ena sidan i detta slag stod skottar fraan h F6gl E4nderna, med trad
itioner fraan det gamla
stam och klansamh E4llet, paa andra sidan stod engelsm E4nnen och de sko
ttar, som
bejakade den nya (ekonomiska) utvecklingen.
H F6glandsskottarna slogs med sv E4rd och tr E4sk F6ldar (ungef E4r som v
i f F6rest E4ller
oss hur vikingarna slogs), medan engelsm E4nnen hade gev E4r, kanoner och
h E4star.
Det var fortfarande vinter och bara 4 grader kallt n E4r slaget b F6rjade
.
Avstaandet mellan dom tvaa uppradade styrkorna var 400-500 meter.
F F6rst sk F6t engelsm E4nnen s F6nder skottarnas sida med kanonerna, sed
an f F6rs F6kte
dom aaterstaaende skottarna springa F6ver och anfalla med sv E4rd.
Engelsm E4nnen f F6rlorade ett faatal m E4n, medan skottarna f F6rlorade
ett par tusen
man. Engelsm E4nnens m F6rdande efter den f F6rsta timmen paaminner myck
et om
hur engelsm E4nnen agerade gentemot urbefolkningar i andra l E4nder.
Hela detta uppror mot engelsm E4nnen 1745-46, har ocksaa pressats in i
en historiebeskrivning, att h F6gl E4nderna stod f F6r det gamla herdesam
h E4llet,
kompletterat med
boskapsst F6lder, jordbruk, jakt och fiske, medan engelsm E4nnen stod f F6
r
the civial society, handelssamh E4llet och den uppaatgaaende kapitalism
en.
Under detta uppror befann sig Adam Smith i Oxford, dvs under aaren 1740-
46,
och l E4ste filosofi och ekonomi och naturvetenskap,
efter upproret aaterv E4nde han till Skottland.
Han tog st E4llning f F6r engelsm E4nnen.
Avsnittet om Adam Smith har jag tagit ur:
Bj F6rn Eriksson, Samh E4llsvetenskapens uppkomst,1988.
C5ren 1762-63 f F6rel E4ste Adam Smith och lade fram sin fyrstadieteori,
inspirerad av Newtons teorimetod, som tog upp hur flera olika faktorer
paaverkar varandra, men d E4r gravitationen, kropparnas dragningskraft p
aa varandra,
var the capital fact eller the great connecting principle.
Smith var E4ven paaverkad av den tidens helt nya antropologiska skildri
ngar,
av fr E4mmande folk.
Fyrstadieteorin togs sedan F6ver Karl Marx, och Marx anv E4nder sig av d
en i
de saa kallade ekonomiskt-filofofiska manuskripten fraan 1844.
Alltsaa Smith 1762-63, och naturligtvis i the Wealth of nations(1776)
1. the age of hunters
2. the age of shepards
3.the age of agriculture
4. the age of commerce
H E4r vill jag daa l E4gga till att det var inte bara f F6rs F6rjningss E4
ttet, som
var viktigt i denna teori utan E4ven hur E4gander E4tten var.
Det var f F6rst n E4r m E4nniskorna blev fast bosatta och kunde faa ett
ekonomiskt
F6verskott, som den privata E4gander E4tten succesivt v E4xte fram.
Adam Smith betecknade arbetsf F6rdelningen, baade inom Storbrittanien oc
h
mellan l E4nder, som en k E4lla till v E4lstaand,
medan jag menar att vi vad g E4ller Karl Marx, att han saag privat E4ga
nder E4tt
och arbetsf F6rdelning, som naagot som m E4nniskan sj E4lvt har skapat,
och som
vi i princip sj E4lva kan best E4mma F6ver.
Marx alternativa f F6rklaring till Smiths v E4lstaandsteori var merv E4r
deteorin, som ytterst
f F6rklarar vem som producerar v E4lstaand. Marx teori f F6ruts E4tter e
n aktiv och
skapande m E4nniska, dvs ej ett passivt objekt, som inom naturvetenskaper
na.
Till detta skall l E4ggas att Marx och Engels nog (trots att man antog en
aktiv och skapande m E4nniska)
var ganska saa paaverkade av
Newtons och Smiths teorimetod. Framf F6r allt saa skiljde Marx, Engels,
och
Smith ej paa samh E4llsvetenskap och naturvetenskap, den diskussionen ko
m f F6rst
med Dilthey, i slutet paa 1800-talet.
Marx och Engels blev E4ven paaverkade av Darwins naturvetenskapliga met
od och
syns E4tt,
och detta kan f F6rklara att Marx f F6rs F6kte ge en matematisk tolkning
av
Kapitalet, och att Engels f F6rs F6kte faa fram en naturdialektik.
Om det nu E4r naagon som har h E4ngt med saa har laangt, saa skulle
jag vilja s E4ga
att delinking (TOLKAT, SOM ARBETSF D6RDELNING) E4r skapad av m E4nniskan
, och
borde ocksaa kunna upph E4vas, liksom den privata E4gander E4tten, av
m E4nniskan.
Paul Brosch E9, G F6teborg 1996 04 06,
paul.brosche@mailbox.swipnet.se