Anledningen er god
Paul Brosche (paul.brosche@mailbox.swipnet.se)
Wed, 20 Mar 1996 10:37:55 -0500
Om tidningen Klassekampens inriktning.
Efter att ha l E4st denna tidning n E4stan dagligen under de senaste 5
åren, så skulle jag vilja s E4ga som så,
att det E4r ingen mening med att g F6ra tidningen mer teknisk eller mer
vetenskaplig.
Klassekampen E4r bra på att presentera vetenskapligt material på ett
l E4ttl E4st och popul E4rt s E4tt, och vi som vill veta mer, kan ju gå
till speciallitteraturen. Tidningen b F6r vara en introduktion och ge tip
s
på var man kan s F6ka vidare.
Tidningen starkaste sida, har enligt min mening, varit som organisat F6r
under kampen mot EU-medlemsskapet. Den har kunnat gripa in i debatten,
i vår viktigaste fråga, och Norge har ju lyckats hålla sig utanf F6
r EU
E4n så l E4nge. Och till detta har tidningen bidragit.
Det som kanske saknas, E4r rapporter från folk i andra l E4nder i Euro
pa,
hur de f F6r kampen mot EU direkt eller indirekt. C4ven organisationer,
som
inte direkt E4r emot EU, kan ju i praktiken vara emot EU.
Det finns ju t ex en organisation i Edinburgh, som aktivt arbetar f F6r
fler bost E4der till dom heml F6sa.
F F6r F6vrigt så var ledningen i Komintern under 1930-talet, som jag s
er det,
pinsamt dåligt insatta i f F6rhållandet i Kina. I Han Suyins memoarbo
k
F6ver Youenlai, finns en ber E4ttelse om n E4r Youenlai var i Sovjetunon
en
i mitten av 30-talet. En mycket l E4sv E4rd bok, f F6r dom som fortfaran
de E4r
intresserade av som egentligen h E4nde i Kina.
Detta har jag tagit upp f F6r att E4n en gång peka på att det E4r s
vårt att
sitta i ett land och tala om hur det E4r i annat land.
Med den moderna data-tekniken, borde KK på sikt kunna bygga upp ett n E4
t
av skribenter utanf F6r Norge.
Med h E4lsningar:
Paul Brosche, G F6teborg 19960320,
paul.brosche@mailbox.swipnet.se