Vattenbristen: Index för __
Lars Ekman/Lise Stensrud (stenekm@online.no)
Mon, 15 Sep 1997 18:49:03 +0200 (MET DST)
>Date: Mon, 15 Sep 1997 10:15:30 +0200
>X-Sender: padohls@flint.sdk.gu.se
>To: H.Abrahamsson@flint.sdk.gu.se, sverkerm@vsect.chalmers.se,
> B.Jorgensen@flint.sdk.gu.se, frtsk@fy.chalmers.se,
> frtca@fy.chalmers.se, JanLu@Tema.LiU.SE, Birgitta.Malmfors@hgen.slu.se,
> Sanne@ce.kth.se, A.Nilsson@flint.sdk.gu.se, Bertil.Egero@soc.lu.se,
> Goran.Djurfeldt@soc.lu.se, bengt.johansson@sida.se,
> frtswi@fy.chalmers.se, L.Eriksson@flint.sdk.gu.se,
> Mikael.Hammarskjold@soc.lu.se, johan.sanne@public.kalmar.se,
> Bertil.Oden@nai.uu.se, A.Widfeldt@flint.sdk.gu.se,
> frtgb@fy.chalmers.se, marie.thynell@ctv.gu.se,
> Thord.Jansson@flint.sdk.gu.se, jorgen.johansen@trada.se,
> Olle.Gustafsson@lbutv.slu.se, Sverker.Carlsson@pol.gu.se,
> stenekm@sn.no, H.Kellgren@flint.sdk.gu.se, J.Ewald@flint.sdk.gu.se,
> AndHj@Tema.LiU.SE, Britta.Antonsson-Ogle@lbutv.slu.se,
> mats.segnestam@sida.se, jan.halldin@gp.se,
> annika.martensson@svet.lu.se, peter.herthelius@sida.se,
> AnnBl@Tema.LiU.SE, Linley.Karltun@nutrition.uu.se,
> laura.piriz@fiskeriverket.se, johannes.stripple@svet.lu.se,
> Kjell.Havnevik@lbutv.slu.se, lars.jonsson@foreign.ministry.se,
> ingvar.andersson@sida.se, klas.sandstrom@sida.se,
> eduardo.naranjo@soc.lu.se
>From: L.Ohlsson@flint.sdk.gu.se (Leif Ohlsson)
>Subject: Vattenbristen: Index för samhällelig
förändringskapacitetContent-Transfer-Encoding: 8bit
>X-MIME-Autoconverted: from quoted-printable to 8bit by online.no id KAA02552
>
>Ibland träffar man på goda sammanfattningar och viktiga dokument som man
>önskar att personer man känner säkert får tillgång till. Här ett sådant
>exempel.
>
>Några av bakgrundsrapporterna till "Comprehensive Assessment of the
>Freshwater Resources of the World" (som gjorts av Stockholm Environment
>Institute, SEI, på FN:s uppdrag; ref. sist) tar på ett intressant sätt upp
>olika index som har att göra med samhällelig förändringskapacitet inför en
>resursknapphet som vatten. Jag skulle för mitt eget arbetes skull vara
>mycket intresserad av att få höra var man kan finna liknande resonemang om
>samhällens förändringskapacitet - och hinder för att utveckla en sådan
>kapacitet.
>-----
>I Raskins rapport (ref. nedan) görs ett försök att bygga scenarior över
>vattenbehovet fram till 2025. Centralt för dessa är att man studerar två
>dimensioner av hållbarhetsaspekten (sustainability), inte bara den
>biofysiska utan också den socioekonomiska:
>
>"In addition to the issue of the scale of biophysical impacts, there are
>critical socio-economic aspects of sustainability. The notion of social
>sustainability calls attention to the level and quality of stability,
>social cohesion and solidarity in society. To the degree that
>distributional equity, political participation, and access to education and
>health services are perceived to be acceptable, a social system will enjoy
>the commitment, loyalty and affiliation of its participants, and be
>prepared to respond better to changing endogenous and exogenous
>circumstances. At the other extreme, a system which is inequitable and
>coercive tends to be more rigid, prone to conflict and less able to adapt
>gently to internal or external disturbances. Finally, economic development
>may be a precondition for a transition to sustainability." (Raskins p.4)
>
>De scenarior som sedan utvecklas karakteriseras som "konventionella"
>(Conventional Development Scenario, CDS), vilka sägs kännetecknas av
>"evolution, convergence and integration". Mer konkret betyder det att
>drivkrafterna identifieras som befolkningsökning, urbanisering, ekonomisk
>globalisering, kulturell homogenisering, utarmning av miljön samt
>teknologiska innovationer.
>
>För vattensektorn identifierar man två stora orsaker till att
>vattenintensiteten i produktionen (vattenanvändning/BNP) ändras över tid:
>1) strukturförändringar i den ekonomiska sfären, samt 2)
>teknologiförbättringar och förbättrad reglering vilka åstadkommer ökad
>effektivitet i slutanvändarledet.
>
>Det samlade vattenuttag som scenarierna slutligen kommer fram till är lägre
>än i flera tidigare och ofta citerade projektioner. Det återspeglar att man
>tagit hänsyn till 1) en långsammare befolkningsökning och lägre ökningstakt
>i ekonomin än som tidigare antagits; 2) att ekonomin antas gå över till
>mindre vattenintensiva områden (servicesektorn); samt 3)
>effektivitetsförbättringar i vattenanvändningen.
>
>Så långt utgör scenarierna en visserligen intressant och möjligen mer
>realistisk variant (eftersom de inkluderar att samhällens vattenanvändning
>kommer att förändras när de ställs inför resursknapphet) av tidigare försök
>att få grepp om storleksordningen av den framtida efterfrågan på vatten.
>Riktigt intressant blir det emellertid först när man kombinerar dessa
>scenarier med ett antal index, vilka avses fånga in ett samhälles sårbarhet
>(vulnerability) inför vattenbrist:
>
>"The concept of resource vulnerability has been associated with the
>inability to sustain economic and social activity commensureate with a
>region's goals Æ=8AÅ. Thus, a nation may be said to be water vulnerable if
>its capacity both to sustain its aquatic ecosystem and to provide its
>population with a desired level of economic and social development, is
>compromised by the nature of its hydrologic system, its water resources
>infrastructure or its water management system." (Raskins p.22)
>
>Jag tolkar detta som att man är på jakt efter ett mått på den påfrestning
>ett samhälle utsätts för både av resursknappheten i sig, men också
>påfrestningar som kommer av försöken att skapa de regleringsinstitutioner
>vilka kommer att bli nödvändiga för att hantera den ökande vattenbristen.
>
>Rapporten arbetar med tre typer av index:
>
>1) Tillförlitlighet (reliability index), vilket fångar in osäkerheten i
>tillgången till vattenresurser beroende av nederbörd och klimat samt
>importberoendet.
>
>Detta index är i själva verket sammansatt av tre olika mått, nämligen a)
>"storage-to-flow ratio", vilket utgör ett mått på förmågan hos ett lands
>vatteninfrastruktur att hantera variationer i tillflödet; b) "coefficient
>of variation of precipitation (COV"), vilket utgör ett mått på känsligheten
>för variationer i nederbörd; samt c) "import dependence", vilket utgör ett
>mått på beroendet av vattentillgång från länder uppströms och av att
>internationella konventioner upprätthålls.
>
>2) Utnyttjandegrad (use-to-resource index), vilket utgör ett allmänt mått
>på vattenstress.
>
>3) Förändringskapacitet (coping capacity index), vilket innebär ett
>erkännande av att "a nation's water vulnerability is dependent, not only on
>physical conditions, but the capacity to respond and manage those
>conditions." (Raskins p. 24)
>
>För detta index (som jag tycker är särskilt intressant att komma åt)
>används helt enkelt Världsbankens inkomstklassificering, vilken antas ha en
>korrelation till den ekonomiska och institutionella förmågan hos länder att
>hantera vattenstress, och möjligheten att tillfredsställa grundläggande
>vattenbehov.
>
>Dessa tre olika typer av index slås sedan samman till ett "composite water
>resources vulnerability index". Två varianter av detta används: Ett där
>sårbarheten mäts efter summan av de ingående indexen, och ett där hög
>sårbarhet inom ett enda index tillåts slå igenom så att det anses ge hög
>sårbarhet också totalt.
>
>Dessa två olika typer av ett sammansatt sårbarhetsindex kombineras
>slutligen med de tidigare projektionerna. Med den första typen av index
>finner man då att länder som kommer att hamna i vattenstress minskar (sic!)
>i antal från 100 år 1995 till 89 eller 92 år 2025 (beroende på vilket
>scenario man använder).
>
>Det beror just på att förbättringar i coping capacity (inkomsttillväxt)
>kompenserar för ökad resursknapphet (stress). Denna formulering av
>sårbarhetsindexet tilltalar säkert optimisterna, och dem som hävdar
>möjligheten av subsitution av naturkapital samt den ekonomiska tillväxtens
>förmåga att adekvat hantera naturresursknapphet.
>
>Även med detta index ökar dock antalet människor som lever under
>vattenstress från 4,2 miljarder 1995 till ca 6,2 miljarder 2025.
>
>Med det andra vattenindexet ökar både antalet länder och antalet människor
>som lever under vattenstress 2025. Hela 90 procent av världens befolkning
>kommer då att vara sårbara 2025, och nästan 50 procent mycket sårbara.
>Regionerna Afrika, Kina (+Thailand, Vietnam m.fl.) och Mellanöstern står
>för de mest vattenstressade befolkningsgrupperna både 1995 och 2025.
>
>Denna formulering av vattensårbarhetsindexet tilltalar säker dem med en
>pessimistisk världsåskådning och dem som ser sårbarheten i den svagaste
>länken som avgörande.
>-----
>En intressant vidareutveckling görs av Appelgren (ref. nedan) som i en
>mycket kort (två sidor) studie av Jemens vattensituation (extrem
>vattenbrist) avslutar med följande:
>
>"A concept reflecting the water stress, together with the institutional and
>economic constraints, indicating the level of urgency for management
>measures, is required. The concept, that could be expressed as the number
>of persons/cubic km/year divided with the GNP per kaput and an
>institutional capacity index, ranging from 1-5, would serve to underline
>the need for policy action in the most water-stressed and poor countries.
>Rough calculations suggest that the index for Yemen would be about 100
>times higher than for a high income, well managed, industrialized Middle
>East country operating at the level of minimum water requirement of 125
>cubic meters/person/year."
>
>De två första faktorerna förefaller korrespondera med Raskins rapport. Den
>tredje faktorn, institutional capacity, åtskiljs här förtjänstfullt från
>BNI/capita eller (som i Raskins rapport) BNP/capita.
>
>Den intressanta frågan är, hur kommer man åt innehållet i detta
>"institutional capacity index"? Några bra förslag?
>-----
>Referenser:
>
>Raskins, Paul, 1997, Water Futures: Assessment of long-range patterns and
>problems. Comprehensive assessment of the freshwater resources of the
>world, Stockholm: SEI (with contributions from Peter Gleick, Paul Krishen,
>Gill Pontius and Kenneth Strzepek).
>
>Appelgren, Bo, 1997, "Yemen: a low-income, food-deficit, rual based economy
>with a fast growing poulation under extreme water stress", in Lundqvist,
>Jan & Peter Gleick, 1997, Sustaining our water into the 21st century.
>Comprehensive assessment of the freshwater resources of the world,
>Stockholm: SEI (45-46).
>
>Styr gärna om det här till någon du tror skulle vara intresserad av sådana
>här referat. Om det är första gången du får ett utskick som detta, och om
>du skulle vilja bli uppsatt på min lista för fortsatta sporadiska utskick,
>skicka mig då ett e-mail Æl.ohlsson@padrigu.gu.seÅ. Så trevligt om vi kunde
>byta "godbitar"!
>
>_______________________________________________________________
>Leif Ohlsson, Padrigu, Brogatan 4, S-413 01 Goteborg, Sweden
>(Dept. of Peace & Development Research, University of Goteborg)
>Tel: +46-31-773 1408; 031-16 73 44 (home); 010-210 8654 (mob)
>Fax: +46-31-773 4910; E-mail: L.Ohlsson@padrigu.gu.se
>
>
>
>