A.Min mening var nog inte att kritisera tidningen Klassekampen,
för deras användning av begreppet globalisering, utan mera att
visa att vi måste vara medvetna om hur och varför vi använder
ett visst begrepp.
Det är enligt min mening två "tull" med begreppet globalisering.
1. det är oklart vad det betyder, eller innehållet är oklart, och det
är inte accepterat av alla.
2. av punkt 1 ovan följer, att det kan användas lite hur som helst, och
av vem som helst, och även av våra motståndare.
Begreppet imperialism, som vi använder det ingår i en större teori,
dvs det ingår i Marx teori om kapitalackumulationen och kapitalets
värdeförökning. Medan begreppet globalisering ingår inte någon
teori alls (så vitt jag vet!- se dock nedan också.).
Under EU-kampen hösten 1994 använde fackliga företrädare
begreppet globalisering emot oss, för att visa på det oundvikliga
i kapitalets expansion. En deteriministik världssyn alltså. Vi måste
gå med i EU för att kontrollera kapitalet. Medan vi (åtminstone en del av oss)
såg kapitalet ur en imperialistisk synvinkel- som t ex att det inom EU är det
tyska monopolkapitalet som tjänar mest på EU.
Min poäng är alltså, att om vi okritiskt börjar använda begreppet globalisering, så
kommer det mycket lätt att bli så att breppet globalisering får ersätta begreppet
imperialism, och detta innebär i sin tur, att hela teorin om imperialism och
kapitalackumulation, och också Marx teori om hinder, schranken för kaptalet,
åker ut och blir bortglömd. Kampen för imperialism-teorin, är en kamp för vår egen
identitet.
B. Sedan tillbaka till vår ursprungs-diskussion.
Jag tror man kan beskriva problemet så här:
1. Vi får vår kunskap om verkligheten (vår omvärld) genom praktiken och
genom indirekt kunskap ( tex genom Lenins imperialism teori). Detta är ett
enkelriktat påstående: det materiella formar vårt medvetande, eller som
Marx skriver: vårt sociala vara formar vårt medvetande. Kunskapen härstammar
från verkligheten. Det är detta Lenin tar upp i Materialismen och empiriokriticismen,1908.
2. Men vi är även med och formar verkligheten. Människan/klassen är ett aktivt
subjekt, vi skapar själva vårt språk, våra institutioner dvs vår sociala omvärld.
Det är KOMBINATIONEN, av att vi formas av verkligheten, och att vi också (inom vissa
gränser) själva skapar vår verklighetet och vår framtid, som är Marx revolutionära
budskap, nu sista året före tusen-års-skiftet.
Och det är bilden av en bra och riktig framtid, som driver revolutionärerna framåt.
Begreppet globalisering i betydelsen oundviklighet, kan vi inte välja, då kan vi ju
inte forma vår framtid.
Begreppet imperialism pekar på att vi på något sätt måste avskaffa utsugningen, dvs lönearbetet.
Med vänliga hälsningar:
Paul brosché
paulkil@swipnet.se
Kil 5:e mars 1999